Iris & mamma

Den ljuva tiden av 9.30-väckningar äro nu förbi. Nu vaknar vi 6.30, som sig bör iofs. Det går bra ändå, Iris är nöjdare så då är jag också nöjd. Imorse hade vi fruktansvärt tråkigt så vi packade oss i bilen och åkte till stan och det öppna dagiset. Det är verkligen en helt fantastisk bra uppfinning det öppna dagiset. Man får stövla in när man vill, ungen får leka med massor av nya fina leksaker medans mor får äta frukost i lugn och ro med andra mammor. Utrymmena är stora men man ser hela tiden vad ungen håller på med. Tanterna där ordnar sångstunder, pysseldagar och utflykter. Sen kl 11.30 betalar man en euro och åker hem med en unge som lekt som en maskin hela förmiddagen och nöjer sig med att bara småplocka lite där hemma och läsa böcker. Halleluja säger jag.

Iris är verkligen stor nu. Hon rutshade alldeles själv i innerutshkanan idag. Håhhå, jag hade hjärtat i halsgropen då jag i ögonvrån såg hur hon klättrade upp för stegen men hon klararde den fint, satte sig på rumpan och åkte ner med ett glatt tjut. Sen upprepade hon proceduren 50 gånger utan att falla en enda.Hon klarade av att klättra upp på soffan vidare till gunghästen och sen gunga där länge och väl också. Hon har inte ärvt sin motorik av mor sin iallafall.

Nu sover vårt lilla troll för natten och V jobbar sent ikväll igen så jag får hitta på något själv. Mandariner och 2½ men låter fint i mina öron. Är det annars någon somkännerpåsig att de har min Sex and the city-box? Jag minns att jag lånade ut den i somras men dessvärre inte åt vem... Abstinensen smyger sig sakta på.