Full styrka
Jag kunde inte låta bli att fälla en tår då jag såg på filmsnutten som Bingo Rimér gjort. Välkomna hormoner. Titta på vidoen ändå, den är mysig.
http://www.finest.se/katrin
Freeeeeeeedaaaaaaag
Efter besöket lunchade vi här hemma med pappa björn och då han åkte iväg till nästa jobb bäddade jag ner ungen. Jag borde verkligen städa, snart blir jag socialt utstött i vårt grannskap för att det inte flyger ut mattor ur varje fönster. Det är väldigt viktigt att fredagsstäda (big time) på Risöhällvägen.
Ikväll ska jag och sambon högst antagligen på date. Vi firar snart en årsdag och har inte hunnit se varandra många minuter på dagarna nu. Iris kommer att sova största delen så farmor kommer hit med henne.
Jag är lyckligt lottad som hittat en människa att dela mitt liv med ,det var han eller ingen. Det pirrar fortfarande i magen och jag kan inte låta bli att le då jag tänker på honom. Jag känner mig verkligen som en nybliven 14-åring nuförtiden, finnig(förbannade hormoner) och nykär. Tänk att vi ska få ha ett barn till, helt otroligt.
Rosa eller blå
I början av juli får vi se, pappa i huset håller tummarna för en liten kille.
Svaren på frågorna
Vad jobbar din sambo med?
Min sambo är egenföretagare. Han snickar möbler, bygger hus och båtar, lägger tak, målar. You name it. Han är en riktig handyman och trivs bäst då han får göra något. Han är otroligt målmedveten och har många bollar i luften. Han jobbar mycket och hårt och är otroligt smart.
När har ni bf? Roligt med ett syskon åt iris :)
21 november är det beräknat att tvåan ska titta ut. Och visst är det roligt med ett syskon åt Iris! :)
Hej!
Studerar du något nu? Om inte så hur har du tänkt göra med studierna?
Nej jag studerar inte, och inte har jag en studieplats heller. Jag har min studentexamen och tänker inte stressa med vidare utbildning. Dels för att jag verkligen inte har en aning om vad jag vill göra och dels för att jag inte vill ta in den stressen i mitt liv just nu. Nu tänker jag njuta av Iris och magen och så får vi se hur läget ser ut om några år. Studera ska jag absolut göra.
Är din pojkvän utländsk om Iris ska få dubbla medborgarskap?
Vijay är född på Irland och har därför irländsk medborgarskap, han är inte finsk medborgare. Därför får Iris dubbla medborgarskap.
Var "nya" bebisen planerad?
Vi viste tidigt att vi ville ha ett syskon till Iris ganska snabbt. Så ja, bebisen var planerad.
Hur ser du dej själv som mamma?
Jag är inte sträng, ofta för snäll. Jag är en total mjukis då det kommer till Iris, det gör ont i hela mig då jag ser henne ledsen och hon utnyttjar det till 100 %. Jag är inte så noggrann med små saker och lägger ingen större vikt vid att hon alltid ska vara ren runt munnen, ha matchande kläder osv. Jag försöker låta henne vara självständig och lära sig av sina misstag. Hon får klä på sig själv fast allt hamnar fel väg och gå själv i trapporna fast det tar tusen gånger längre tid än om jag bär henne.Hon får dricka själv ur stora glas fast jag vet att hon kommer att spilla förr eller senare. Jag är väldigt pussig och kramig och tycker att det är viktigt att Iris alltid vet att hon kan krypa upp i famnen om hon vill det. Jag har också (enligt mig själv) förvånandsvärt bra tålamod med mitt barn, med tanke på hur mitt tålamod inte ens existerade före jag fick barn.
De dåliga mammaegenskaperna är nog att jag låter Iris köra med mig lite för ofta. Jag ser ingen poäng i att stå och ropa och vara sträng med en 1,5-åring som ändå inte fattar. Det resulterar i att Iris slipper undan med saker som hon egentligen inte borde. Jag har också svårt för att sitta hemma många dagar i rad då V jobbar 14 timmar, jag behöver mer mänsklig kontakt utöver den jag får med Iris.
Har du kvar dina kompisar från "förr"?
En del. Att bli mamma är en så totalt stor omställning och man blir faktiskt en annan människa, så helt naturligt får man bara mindre och mindre gemensamt med en del vänner. Dessutom är det så intensivt vissa perioder att alla människor utanför ens egna lilla bebisbubbla glöms bort. Många av mina kompisar från "förr" har aldirg ens visat intresse för att träffa Iris, få kom ihåg hennes födelsedag och bara ett fåtal hör av sig med jämna mellanrum. Men jag förstår dem till 100% och skyller på inget sätt på dem. Man växer ifrån varann helt enkelt.
Lite sorgligt är det och jag saknar verkligen att bara umgås med någon utan att bara prata om barn (så som det lätt blir med en mamma-vänner), någon som minns vem man var utan nerspydda kläder och som kan se förbi ens mammabeteende (som ALLA mammor har fast barnet inte är med). Men som sagt, vissa vänner växer man helt enkelt ifrån.
Nu så
- Röra på mig mer! Jag kände mig så trött och klumpig under den första graviditeten och hade all tid i världen att ligga i soffan och tycka synd om mig själv. Att ha en 1,5-åring i huset löser det problemet ganska enkelt.
- Äta hälsosammare. Förra gången blev det mycket slarv med maten, oftast bara smörgåsar till lunch och en massa småplock under hela dagen. Nu måste vi ha stadiga mattider med riktig mat pga Iris så det löser sig ganska enkelt det också. Skräpmat kan man unna sig nu som då men det är inte lika roligt då jag ändå måste fixa riktig mat åt Iris.
-Skippa den eländiga nedräkningen. Då menar jag att man vaaaaarje dag tänker hur många dagar det är kvar, suck så länge. Pust och stön, hur ska man orka vänta?! Ungen kommer nog ut sen, sen då man ser tillbaka fattar man inte vart alla dagar försvunnit.
- Njuta mer!!! Det är lätt att klaga som gravid. Visst, det är jobbigt och lite ska man få lätta på hjärtat men någon måtta måste det finnas. Vem orkar höra på någon som klagar och klagar var eviga dag? Det är du själv som sett till att det finns en bebis i din mage, lev med det. Dessuom är det inte alla förunnat att få bära sitt barn och man ska aldrig ta något förgivet. 9 månader är ingenting jämfört med de år du får njuta av ditt barn sen.
- Inte oroa mig för förlossningen. Om mina blodprov är bra finns det ingen anledning att tro att förlossningen skulle sluta dåligt. Jag klämde ut en stor tjej utan någon bedövning (förutom lustgas i 30 min) och det gick bra, jag överlevde och smärtan var inte så hemsk som jag trodde. Om jag får bedövning nästa gång kan det ju bara bli bättre än första gången. Och igen, de hemska timmarna bleknar fort i jämförelse med de år man får med sitt barn.
Inte helt 100
En ny hörntand där uppe har kikat fram under natten så kanske det beror på det. Jag vet faktiskt inte. Jag får avvakta.
V var just hem på lunch och åkte sen iväg på nästa jobb. Jag vet inte vad jag och Iris ska hitta på resten av dagen, vädret är ju betydligt bättre idag så vi leker säkert där ute en god stund. Nu ska det hängas tvätt.
Smile
Det är bara två veckor kvar till resan och absolut inget är planerat ännu. Vi tar bilen till Tammerfors men resten är ännu oklart. Nåja, det löser sig.
Nu sover Iris och jag borde städa. Det blir en sen jobbkväll för V så jag tror vi hälsar på i Lepplax en stund efter maten. Dags att värma lite soppa...
Hälsning till Tyskland
Bilden är tagen med vår kassa kamera, den bättre var på laddning. Storleken är ganska lika som första graviditeten, huden betydligt slappare dock. Fick hemskt mycket bristningar de sista veckorna med Iris och fast de bleknat så blir huden aldrig mer vad den en gång var. Men vad är väl en bal på slottet...
Kokkolakvällen var underbar! Nu säger vi godnatt och ser fram emot en ny dag med Kela-besök, öppet dagis, passfotografering och mycket, mycket mer.
Husmorsvila? Ja tack!
Rådgivningsbesök vecka 15
Hb: 138 (sjunkit lite)
RR: 120/78
Vikt: -1kg (fattar inte hur det gick till, äter dubbelt mera nu än för några veckor sedan)
Pulsfrekvens: +, 150 slag/minut
Jag mår väldigt bra, känner mig inte gravid. Brösten har puffat upp sig igen efter amningen men det är ju bara ett plus. De vanliga byxorna har jag plockat bort och använder nu bara mammabyxor, mest för att det är bekvämast.
Jag kan röra på mig som vanligt, med ett litet undantag igår. Iris och jag var ut och cyklade 10 km i blåsten och då vi kom hem blev jag väldigt yr och fick lägga mig på golvet i hallen. Syster 3 ryckte in och nattade Iris, tack igen! Rådgivningstanen sa att det är väldigt vanligt att blodtrycket sjunker under denhär delen av graviditeten och att man då drabbas av svår yrsel. Att äta och dricka regelbundet och inte anstränga sig allt för hårt ska hjälpa.
Nu sover Iris sin tupplur och jag har druckit en kaffekopp. V såg att jag var lite sliten igår och lovade att sluta redan kl 16 idag. Han föreslog en tur till Kokkola med avstängd telefon och en handväska utan blöjor och mutningskex. Såååååååå skönt! En lugn middag, lite shopping och kanske ett simhallsbesök.
Jag har gett V instruktioner om var mina blommor och morötter ska sås och planteras så han och Iris ska börja gräva och fixa lite medans jag är borta. Vilken lyx! Nu ska jag passa på att sminka mig medans Iris sover, det hände inte igår.
Fråga på!
Söndag
Vi städade och fixade lite och sen kom min moster och hälsade på. Frysen fylldes på med bakverk och saft, vi drack kaffe och åt en god tårta.
V åkte iväg på jobb och jag och Iris städade färdigt i bilen och lekte på gården. Nu sover ungen och jag har sorterat i lite flyttlådor som fortfarande står på vinden. Tvättmaskinen snurrar, magen är mätt och fötterna svullna. Jag får så lov att plocka fram stödstrumporna igen efter en vecka utan.
Imorgon ska jag till rådgivningen. Hoppas att jag får höra ett litet hjärta som prickar på, jag känner mig som sagt väldigt ogravid. Nu ska jag plcoka vidare, ha en skön söndag allihopa!
"I´m not stubborn, I just like things my way"
Dagen har runnit iväg även idag. Iris har tjatat om moffa i två dagar nu så imorse styrde vi kosan mot Lepplax. Där fick hon åka traktor och fixa lite grejer på gården med sin fuffa. Vi fick lunch hos syster 2 och Iris sov sin tupplur hos mormor. V bygger en hussak på en villa i Kelviå och jag och Iris fick tillfälle att spana in stället och äta god mat. Jag behövde inte kocka på hela dagen alltså, skönt.
Nattningarna har inte gått så bra denhär veckan. Hon är inte direkt ledsen eller arg och hon har inte ont heller eftersom panadol inte gör någon skillnad. Hon ligger och snurrar,sparkar och ropar i över en timme. Maaaaammmaaa, maaaaaaammmaaaa. Jag går in nu som då, bäddar ner, ger tutten och gosan som hon kastat bort och går därifrån. Till sist blir hon riktigt ledsen och vägrar att lägga sig i sängen. Jag tar henne i famnen, sätter mig i stolen i hennes rum och vyssjar. Hon somnar men vaknar genast jag lägger ner henne igen. Då börjar allt om från början med snurrandet, sparkandet och skrikandet.
Jag är ensam om nattandet 6 kvällar av 7 i veckan så det känns lite hopplöst att inte räcka till, att inte förstå vad som är tokigt. Ikväll blev det extra krångligt för att vi inte hade någon välling hemma. Jag hade helt och totalt glömt bort det men eftersom jag märkte det först då Iris redan låg i sängen så tänkte jag att det inte spelade så stor roll, hon dricker inte välling varje kväll mera. 1,5 h in i nattningen inser Iris att hon inte fått någon välling. MAAAAMMMAAA, LEEEEELLLIIIIING!!! Jag testade med mjölk, vatten och till sist som ett sista hopp med saft. NEJ och flaskan i golvet. Jag stoppade ungen i bilen med pyjamas på och körde till närmaste kvällsöppna butik med skitiga kläder och villahår , köpte 2 paket välling för 2 euro (!!!!) och åkte hem. Värmde vällingen, matade Iris och nattade ytterligare 20 minuter.
Nu sover hon och man kan ju inget annat än skratta. Hon är så envis! Hennes min och blick då hon bestämt sig för något får mig bara att le fast jag inte borde, hon är så söt! Jag ser framför mig de prövningar vi ännu har framför oss med denna fröken. Tänk att kärleken till ett barn är så stor att man kan skratta fast det känns jobbigt för tillfället. Älskade unge.
Nu ska jag städa bilen, det gör jag alltid då jag behöver slappna av och fokusera på annat. Vädret är helt perfekt, vindstilla och 18 plusgrader kl 21.30. Tummen upp!
Fredag
Madicken kom och höll oss sällskap en stund ikväll. Vi tog en långpromenad i det sköna vädret med vagn, hund och Iris på sin nya cykel. Flickorna åt gröt, badade och lekte en stund till. Nu sover min unge på vinden och V åkte iväg på ett andra jobbpass. Jag ska bara ta det lugnt och njuta av lugnet. Någon riktig helgkänsla får man sällan här i huset med lite skönt är det ju med fredagkväll ändå....
V läser Byggare Bob och berättar om alla verktyg. Flickorna lyssnar så noga...
Huvudknoppen
Frisörbesöket imorse behövdes verkligen och nu är jag nyfärgad och fin. Jag kom hem lagom till lunch , pratade några ord med V före han susade iväg för att jobba och bäddade ner Iris för vilan. Illamåendet kom som en stor äcklig våg och jag fick så lov att ligga platt på rygg i soffan tills Iris vaknade igen. Hon har inte riktigt varit sig själv idag. Gnällig, grinig och stundvis riktigt jobbig. Hon gick omkring på vinden och skrek som en stucken gris i 35 minuter ,uppenbarligen på jakt efter något men jag fattade inte vad. Till sist fick jag ringa V och fråga om hon fått leka med något ovanligt på vinden imorse. Ungen fick sin gemlåda och jag fick vila öronen en stund.
Nåja, nu är dagen över och Iris somnade till slut. V kommer väl hem om en timme ellelr två så jag ska fixa något gott att äta tills det. Imorgon tror jag vi kör in till stan och tittar in till öppet dagis en stund. Kanske en glass på torget efteråt. Vem vet, vem vet...
Gäsp, gäsp, gäsp
För första gången under denna graviditet har oron börjat smyga sig fram lite försiktigt. Jag mår för bra! Jag mår sällan illa, jag är ganska pigg och har nästan aldrig huvudvärk. Jag kan bli hungrig och jag kan känna att mat är gott igen. Jag kan gå långa promenader utan att spy eller få ryggont. Det känns verkligen konstigt, jag känner mig inte speciellt gravid. 24.5 har jag nästa rådgivningsbesök så då lär det ju märkas om hjärtat där inne fortfarande bubblar på. Nu är jag inne i vecka 14 , en del av de "spökveckor" då det är normalt att känna såhär. Man mår inte illa längra men känner heller inga fosterrörelser. Magen putar ut iallafall, det är ju positiv.
Imorgon ska mitt kråkbo till hår få sig en rejäl omgång. Jag hade tid för både klipp och färg dagen efter att vi fick ett pluss på stickan och på natten drömde jag att vår bebis hade tånaglar på båda sidorna av tårna så jag avbokade tiden för säkerhetsskull. Det rekomenderas inte att man färgar håret de 12 första veckorna men nu är det säkert enligt expterter. Det ska bli skönt att slippa all utväxt och råttfärgat hår. Jag lär ju ångra mig om ungen kommer ut med 20 tånaglar. Det är tillräckligt knepigt att få klippa de 10 Iris har.
Gäsp
Nu ligger hon i soffan och ser på Charlie och Lola och jag ska börja fia med lunchen. Klockan är ju ändå 08.56.
Toivonens djurpark
Iris vaknade tidigt idag och klockan 7.30 hade vi hunnit med frukost, en lång cykeltur och några diskmakinsladdningar. Vi väckte pappsen och åt en andra frukost ute i solen, helt otroligt varmt och skönt! Sen försvann både solen och värmen, mörka moln drog sig närmare och vi fick tråkigt. Vi packade bilen med kläder och mellanmål och styrde kosan mot Toivonens djurpark.
Det första vi såg var en trappa med två kattungar på och redan det var tillräckligt för Iris. Hon gosade med katterna och klättrade upp och ner för trappan hur länge som helst. Sen tittade vi lite på de andra djuren, åt våt matsäck och gosade lite till med katterna. En lyckad utflykt!
Äntligen
Vilken undebart väder vi fick ikväll! Efter maten smet jag och Iris iväg på en cykeltur som blev lite längre än menat. Jag blev förkyld inatt och dog nästan av andningssvårigheter före vi svängde in på gården igen. Man kan inte allid vinna. Vi pysslade på gården en timme till före vi gick in igen. Iris är inne i en ritperiod nu. Hon ritar och ritar, tack och lov inte på väggarna. Ännu. Hon fick en kattdagbok från Prisma och drar fina streck på varje sida. Dagens projekt var att klistra post-it lappar på varje sida och sen dra nya streck på dem.
Just nu sitter jag och ser på ishockey i min ensamhet. Två varma smörgåsar guppar i magen och värmedynan är placerad vid svanken. Imorgon har vi inga planer, tvättmaskinen ska gå varm om vädret är torkvänligt.
Stora stygga björnen
Jag gillar inte björnar. Jag gillar inte björnar som setts bara några hundra meter från vår husknut ikväll. Jag gillar inte det faktum att vi bor granne med en fårhage.
Nu är Risöhällvägen avspärrad och alla ska hålla sig inomhus, det fick V höra av polisen då han just kom hem från jobb. Man kan skämta hur mycket man vill men som förälder är situationen allt annat än rolig.
Jag hoppas björnen/björnarna försvinner på ett eller annat sätt. Det är på tok för mycket barn i området för att en stressad björn ska gå omkring. Fy för björnar och fy för korkade människor!
Vecka 13 (12+3)
Här kan den intresserade se hur fostret ser ut i rörelse i 3D (eller 4D?) ultra i vecka 13.
Tisdag
Jag har mått riktigt illa nu på eftermiddagen och kvällen, det känns lite hopplöst ibland men jag vet att det är över snart. Det slog mig att jag mått illa varje dag (och nästan varje natt) i 9 veckor redan. Tänk hur snabbt man glömmer det sen ändå, det är ju ganska tur för annars hade det inte funnits många syskon här i världen. Det känns ännu lite overkligt att vi ska bli fyra i familjen men varje gång jag går förbi kylskåpet där UL-bilderna är uppsatta kan jag inte låta bli att småflina lite. Iris däremot pekar på bilderna, rynkar på näsan och säger : "kakka, yss!" En fin start på deras syskonrelation.
Att vara mamma
Jag tänkte riktigt imorse på att jag faktiskt är mamma. Tänk att jag får ha ett barn att älska och som älskar mig tillbaka. Jag minns fortfarande hur jag föreställde mig att det skulle bli då Iris fortfarande låg i magen. Trots att jag var på rätt bana kunde jag aldrig tro att det skulle bli såhär. All kärlek och oro, alla timmars tröstande och alla gosstunder. Att se sitt barn lära sig nya saker och bli en liten egen människa. Att någon skulle bli helt och totalt beroende av mig, att jag skulle betyda trygghet till ett litet liv. Att jag ibland skulle gråta för att allt kändes hopplöst och ibland för att mitt barn gjorde mig så otroligt lycklig.
Mätt i magen
Jag har varit ganska pigg idag igen, skönt! Illamåendet gnager på från morgonen men avtar mot eftermiddagen. Vackert så. Nu ska vi se film, trevlig kväll allihopa!
Fredagsdate
Vädret är fint idag, vi var ute och plockade skäp som ska till ekorosk, hängde tvätt och drog Iris i pulkan. Hon är helt galen i sin pulka! Vi gömmer undan den men hon hittar den endå och sen ligger hon på marken och skriker som en gris till någon drar henne några varv runt huset. Märkliga unge.
Ikväll har jag och V datenight. Vi ska äta ute och sen se Avatar här hemma. Vi hade tänkt oss ett biobesök också men det blir så länge för Iris att vara borta kvällstid. Vi tar med badibunken och pyjamasen till fammos så är hon sovredo sen då vi hämtar henne. På tal om sovredo så ska jag ta nu till tupplur nu sålänge Iris sover. Plockade just fram en 2,4 kg nötstek ur frysen som ska tillagas sen då vi vaknar. Frågan är bara hur mycket man får skämmas då man handlar öl (som steken ska kokas i) kl 14 en fredag i Larsmo lanthandel? Har de ens öl där? Det måste vi undersöka senare...
Torsdag? Redan?
Iris leker bra även om det blir en del gnäll på dagarna. Nytt hus = nya spännande förbjudna saker = nya gränser som ska testas. Det märks också att hon blivit van att det är jag som är hemma hela tiden för nu ska det prövas vilka regler som gäller med pappa också. Såna perioder brukar vara en vecka eller två, då vet hon vad som gäller och slår sig till ro.
På tal om ro så har jag fått stora problem att somna på kvällarna. Jag är så trött men kan inte ligga stilla. Benen sticker och fötterna är fulla av myror. Det blev bättre då jag började använda stödstrumpor men nu är det värre igen. Jag måste upp och kissa 4-5 ggr bara under den tiden jag försöker somna och ryggen värken efter allt lyftande och bärande. Jag minns inte hur det var i början av graviditeten med Iris, men kissandet var precis likadant. Illamåendet har börjat ge med sig och det är snart en hel vecka sen jag spydde sist. Yrseln har också börjat släppa och tröttheten är inte lika bedövande som för någon vecka sedan. Tummen upp!
V jobbar sent ikväll och Iris har just somnat. Själv ska jag plocka upp alla grejer som ligger utspridda, starta en diskmskin och hänga tvätt. Sen väntar hårinpackning, fotbad och en kopp te.
Kvällens måste
Onsdag
Imorse gick jag och Iris på en promenad och tittade lite närmare på vårt nya område, det är verkligen fint här. Och båtar överallt! Varje hus har åtminståne en båt, de flesta två. Vi får känna oss lite utanför eller köpa en gummibåt. Jag gick 4 km utan att varken ryggen eler höfterna sa ifrån så det verkar ju lovande för framtiden. Mag/höftbältet från rådgivningen använder jag flitigt och jag har blivit mycket försiktigare med snedlyft och att inte sitta med benen i kors eller stå och "gunga"vikten från höft till höft. Tänk att man ska börja tänka på sådant redan...
Irland
Ikväll bokas biljetterna och 5 juni åker vi till Irland. Jag ser fram emot resan väldigt mycket! Vi stannar en vecka och bor hos Vs mommo och moffa som bor ca en timmes bilfärd från Dublin. Imorgon ska jag fixa pass påt Iris och sjukförsäkringskort som gäller i hela Europa åt mig och Iris. Lite spännande blir det att flyga med magen, någon som har erfarenhet av att flyga i vecka 16 ungefär? Urinprov har jag förstått att man ska ta före man åker, en urinvägsinfektion kan försvaga hinnorna så att vattnet går av trycket i flygplanet. Ska kolla med rådgivningen. Det borde ju inte vara någo problem så tidigt i graviditeten.
Jag packar redan i huvudet men konstaterar att dén 1,5-åring inte behöver så mycket extra grejer. Hon äter samma mat som oss, sover i vår säng om det behövs och har inga speciella saker som hon inte överlever en vecka utan. Lilla vagnen och välling är väl det enda vi måste ha med åt henne. Det ska bli så skönt med värme eftersom sommaren är i full gång där då redan. Åh så roligt det ska bli!
Vecka 12
Nu ska jag fira med en tupplur, tröttheten är enrom.
Inflyttade
... men långt ifrån färdiga. Nåja, allt tar sin tid. Iris leker och leker i sitt nya lekrum och jag njuter av mitt fina kök. V jobbar mest med både små och stora saker i huset och har verktyg i händerna varje vaken minut. Just nu målar han tavelfärg på bakskivan till köksön, förhoppningsvis ska Iris inte måla lika mycket på väggarna då. Jag tvivlar dock på att det kommer att lyckas. Sånt är livet.
Ungen har anpassat sig otroligt bra till den stora förändringen med nytt hem. Somnar bums på kvällarna ensam i sitt rum, leker snällt och hittar pottan och andra saker hon vill ha genast. Alla verktyg, målarburkar och spikpistoler är ju förstås väldigt intressanta så lite vaktande blir det.
Jag har tänt en brasa i spisen, bäddat ner mig i soffan och öppnat Adlibrispaketet jag fick idag. En bra kväll!
