Uppdatering

Mor i huset har angina och bihåleinflamation, därav den dåliga uppdateringen. Flickorna mår fint och annars har vi det bra. På återseende.

2010

Januari

Vi bestämmer oss efter mycket tänkande, tittande och velande att vi skulle flytta till Larsmo. V har redan jobbat en del på huset men det finns mycket kvar att göra. Samtidigt som V jobbar och bygger hus jobbar jag halvtid och pysslar scheman så att Iris inte ska behöva börja i dagis.
Det var hemskt kallt, jag tränade ganska mycket och vi umgicks mycket med Madicken och hennes gravidillamående mor.




Februari

Iris var förkyld titt som tätt, det var svinkallt och allmänt trist. Mycket jobb och så lite byggande mellan varven.



V hade hunnit förnya fasaden,byta fönster och dörr, måla taket, sänka golven, riva väggar och skiva ytorna i huset. Nu var det dags att färdigställa insidan.

Mars

Iris fick öroninflamation, vattkoppor och avslutade med maginfluensa. Jag och V smittades och genomled de värsta dygnen i våra liv. Jag har aldrig varit med om något liknande. I mitten av mars var jag och handlade med Iris och kom plötsligt på att det var ett tag sedan tant röd hade dykt upp. Jag svändge in via apoteket och köpte ett graviditetstest. Jag kunde inte hålla mig så jag kissade på stickan i stan medans jag matade Iris med en mandarin. Ett fint plus dök upp i rutan och jag blev alldeles överlycklig, äntligen! V svarade inte men jag var tvungen att berätta det åt någon så jag ringde åt min syster. Sen körde vi till bygget och överraskade farsan med ett gravidbesked. Helavintern hade varit så mörk och kall och fylld med jobb och måsten, nu kändes allt mycket lättare igen.
Jag och V åkte ner till Hesa och beställde kök och handlade saker till huset, moster Madde tog hand om Iris medans vi var borta. På bygget stod allt rätt stilla pga allt annat jobb som V hade.

April

Gravidillamåendet kom med dunder och brak och jag mådde fruktansvärt illa, dygnet runt. V jobbade mycket och då han inte jobbade var han på bygget. Jag jobbade, spydde och försökte orka med Iris och allt som skulle göras hemma. Iris sov dåligt på nätterna men utvecklades mycket. Hon började prata allt mer och fick bättre lekro. Med 15 dagar kvar tills flytten skulle ske började V montera vårt kök, det ända som då var iallafall nära färdigt. Vi ser knappt av honom för han spenderar verkligen varje vaken minut vid bygget, det blev lite bråttom. Vi har inga bilder från de här månaderna, det säger en del om hur det var. Sista april går flyttlasset.

Maj

Vi bor i ett fullständigt kaos de första dagarna men är ändå nöjda över att vara inflyttade. Vi får enormt mycket hjälp av min familj och jag vet inte vad vi skulle ha gjort utan mina föräldrar som fixade och städade och på alla sätt underlättade situationen för oss. Jag mådde fortfarande illa och tröttheten var enorm men jag anade ljus i tunneln. Jag går in i vecka 12 och vi får se vårt lilla knytte igen, allt ser fint ut och vi är så glada. Iris är nöjd och gillar vårt nya hus. Vi firar morsdag och jag slutar jobba.

Vi har en björn i husknutarna http://www.ot.fi/Story/?linkID=112766....




... och besökte Toivonens djurpark.

Iris pratade om fuffa (moffa) dygnet runt och i slutet av maj försvann illamåendet och jag återvände till livet.

Juni

Jag började blöda i vecka 16 och fick åka in för att kolla upp bebisen, allt såg fint ut och magen växte sakta men säkert. Här i vecka 18.



Vi åkte på Iris första utlandsresa och spenderade en vecka på Irland. Vi bodde hos Vs mommo och moffa och hann med otroligt mycket på de dagarna vi var där. En höjdpunkt var Dublin Zoo.





Iris språk utvecklades massor och hon började prata i allt längre meningar. Vi firade midsommar och Iris njöt av värmen.




Juli

Iris badade och badade.I baljor, i hinkar, i havet och i sjön. Vi spenderade otroligt många eftermiddagar på stranden här nära , min unge och jag. Hon dök, sprattlade och utvecklade gälar.

Vi fick veta att bebisen i magen var en flicka, vår andra dotter. Jag grät en skvätt under ultraljudsundersökningen, jag var så lycklig att hon var frisk och att Iris skulle få en syster.



V hade sin första lediga helg på sex månader och vi bodde i stort sett på stranden. Jag fick sammandragningar och åderbråcken krånglade på nätterna men annars gick det förvånansvärt bra i värmen.

Lilla Melker föddes en otroligt varm julidag och Iris fick således en till kusin. V målade huset.

Augusti

Iris var en nöjd tjej och hade många projekt pågång här hemma. Jag kunde vila mellan varven och orkade bra på dagarna. I vecka 27 faller jag i trappan och slår i magen ordentligt, lyckligtvis klarade sig både bebisen och moderkakan utan skador.



Det märktes att hösten närmade sig, temperaturen sjönk och kvällarna blev mörkare. V jobbade massor men då han var ledig pysslade han och Iris på med små byggprojekt här hemma.

Iris började i Folkhälsans parkverksamhet och spendera några timmar i veckan där.
Hon fyllde också 2 år, vår stora lilla flicka.


Vi bakade pch pysslade här hemma...




September

V fyllde 24 och siktade lite fel med spikpistolen.




I vecka 31 gick bitar av slemproppen och sammandragningarna trycket neråt blev bara värre. Efter ett besök till BB såg allt ändå helt OK ut men bebisen låg på tok för långt ner. Vila med kudde under rumpan beodrades. Två veckor senare görs en ny undersökning och läkaren varnar lite för att bebisen kanske tittar ut lite tidigare än väntat. 



Iris blir såstor plötsligt.Hon har tålamod att läsa böcker och pratar numera så att andra än närmsta familjen förstår henne. 

Okober 

Jag börjar förbereda för lillasysters ankomst. Iris hänger nyfiket med och pratar mycket om bebisen i mammas mage, hon fattar nog ändå inte riktigt vad det är frågan om. Hon övar flitigt med lilla kusinen iallafall...



Sammandragningar kommer titt som tätt och nätterna är allt annat än bra. I vecka 35 åker jag in till BB pga misstänkt vattenavgångmen så var inte fallet.Sammandragningarna kommer regelbundet med några minuters mellanrum men eftersom de inte gör speciellt ont blir jag hemskickad med värktabletter. Det hade hänt en del där nere så de trodde ändå att vi skulle träffas snart igen.

Iris hjälpte till precis överallt... 



Jag fyllde 21 och Iris sov över hos sina kusiner för första gången.

November

Dagarna går otroligt långsamt, jag är säker på att jag ska föda så gott som varje natt men varje morgon släpar jag mig upp med magen i vädret ändå.

I vecka 38 görs en ny undersökning och bebisen har inte växt alls på två veckor. Fostervattensmängden har minskat ordentligt och magen är helt enkelt inte så bra för bebisen längre. Dags för igångsättning. Det blir en ganska utradragen historia att få igång det hela men sen föder jag barn på två timmar. Det var en galen upplevelse på många sätt och jag är otroligt stolt över att jag klarade det. 9.11 2010 blev livet större än jag någonsin trodde att det kunde bli.
Lilla Clara med sina 2630 gram och 47 cm och jag spenderar ytterligare 4 dygn på BB före vi äntligen slipper hem till storasyster och pappa.


Iris är en stolt och duktig storasyster.



December

Vi bakar pepparkakor och ammar. Och ammar.Och ammar.




Det eviga ammandet resulterar i en lillasyster som plötsligt blivit stor.



Vi har fullt upp med flickorna och njuter av livet som tvåbarnsföräldrar. Iris är fortsättningsvis så duktig och snäll med sin lillasyster men njuter av egentid med någon av oss. Vi är mycket ute och pulkbacken blir ett nytt favoritställe.

Vi firar en kall jul med familj, od mat och mycket lek.




Vilket år det har varit ändå. Ett år vi kommer att minnas av många anledningar. Jag är tacksam över hur bra vi har haft det. Nu får vi se vad nästa år har att erbjuda!

Lite så


Det har varit en lång vecka och det är trötta ben som vilar på soffan. Flickorna sover efter en rolig dag med kusiner och mostrar i Lepplax. V hade städat och fixat tills vi kom hem så det är extra skönt att bara njuta av denna fredagkväll. Ute blåser det iskalla vindar och temperaturen är nu nere på minus femton grader och jag tänker tillbaka på de futkiga och varma dagarna vi spenderade på Irland i somras. Det var galet varmt och klibbigt med Clara i magen och Iris i full gas. Jag drömde mig bort till kalla vinterkvällar. Nu vet jag inte riktigt varför.


Bilden är tagen på Vs mommos och morfars bakgård. Helt otroligt vackert.


Lucia

Klockan är snart sju och jag sitter i soffan med Clara på magen. Natten var minst sagt usel, Clara sov inte mer än pyttekorta snuttar mellan 23.30 och 6.30.  Magen krånglade och hon hade inte tålamod att äta ordentligt. Nu sover hon som en stock iallafall och Iris vaknar nog när som helst.
Det är Luciadagen idag , en väldigt speciell dag. För precis tre år sedan fick vi veta att vi två skulle bli tre. Vi var glada och jag spydde. Jag orkade inte ta mig in till stan för att se på en vän som deltog i luciatåget det året men i är det dags och nu tar jag med mig min egna lilla lucia. Älskade barn, du visste precis att du skulle komma till oss. Jag är så tacksam för det. 


Augusti vs November

Det pratas ofta om det ultimata bf:et, vilken månad det är bäst att föda barn. Iris är född 28:e augusti och Clara 9:e november och jag måste säga att båda månaderna var rätt så kassa. I augusti gick sommaren över till höst och det blev bara mörkare och mörkare, dessuom hade man varit höggravid hela sommaren. I november var det svinkallt och bara tanken på att ta ut en 2 kilos fågelunge i snöyran var lite krånglig. För att inte tala om de minst lika kalla månaderna man har framför sig då ännu.  

Jag inbillar mig att april borde vara liksom the månad att föda. Solen värmer skönt, hela världen ljusnar upp igen men ändå hinner man återhämta sig före sommaren kommer. Men jag vet inte, kanske det inte spelar så stor roll ändå. Man får väl gilla läget bara. En liten tanke sådär medans minstingen iglar fast sig vid bröstet...

She´s out of my league



Vill man se något roligt, lättsmält och romantiskt så kan jag rekomendera denna film. Den får helt klart godkänt av mig. Men sen är jag som sagt inte riktigt hundra då det kommer till hjärnkapaciteten så ni får avgöra själva...

Lördag

Clara drar den ena dåliga natten efter den andra nu så det blir inte så mycket skrivande här på bloggen. Då flickorna somnat till natten och jag slappnar av försvinner liksom all hjärnkapacitet. Att ens komma ihåg lösenordet till bloggen känns som en jätteutmaning. Därav den magra uppdateringen.

Vi har haft en bra lördag. Fixat lite här hemma, bakat, lekt tusen lekar och ätit köttsoppa. Jag och Iris spenderade kvällen vid kommunens idrottsområde. Vi åkte pulka, sprang i skokgsspåren, gick på isrinken och letade lingon i skogen. Det fanns andra barn att leka med och många, stora lampor som lyste upp hela området. Jag är verkligen imponerad av Larsmo , vi trivs så mycket bättre än väntat. Det finns så mycket bra här, och så nära.

Det var baddag för flickorna och sen slocknade de snabbt. Nu åker käket fram och sen ska vi se en film. Med långkalsonger, ullsockor och rosiga kinder känns det skönt att bara få vara hemma ikväll. En bastu är det enda som fattas, men det kan jag leva med.

En julhälsning från oss


Tankar under amningen

Med barn nummer ett : Oj nej, nu glömde jag flytta hit fjärkontrollen till TV:n, shit också. Jag kan ju inte stiga upp nu då hon äter så bra. Nåja, det hjälps inte... Oj vad det värker i axeln, vågar jag kanske flytta henne lite för att få det bekvämare... Nej, nej, scchh , scchh, fortsätt ät bara, mamma sitter stilla. Vilket bröst ammade jag från sist, tänk om jag ger fel nu? Oj nu hörs det att hon sväljer lite luft, borde jag kanske rapa henne lite. Men tänk om hon inte vill äta mer efter rapningen då, då blir det krångligt sen. Eller så spyr hon kanske... Jag borde nog pumpa lite först så att det inte kommer så mycket mjölk genast då hon ska äta.

Med barn nummer två:  kan man tejpa fast ungen i tissin med jesustejp?

Det bara rullar på...

Vi har bra flyt här hemma på dagarna nu. Jag lär mig snabbt att få ihop vardagen med två småttingar och har blivit bättre på att undvika knepiga situationer.  Att nätterna sen är dåliga just nu hjälps inte, jag får komma ihåg att Clara växer snabbt och att vi inte ska spendera så mycket tid tillsammans på nätterna för alltid.

Idag blev det ett besök till kusinerna i Lepplax på förmiddagen. Det är roligt att de har så stor glädje av varandra, även om det blir en del gräl mellan varven. Då vi kom hem sov tjejerna samtidigt så jag fick vila lite. På eftermiddagen blev det storstädning och matfix före pappsen kom hem. Iris ville åka pulka så hon och V var i backen över en timme i det kalla vädret medans jag maratonammade en trött lillasyster. V hade lite kvällsjobb att ta tag i så jag nattade tjejerna och förberedde morgondagens lunch. Så gick ännu en dag...



Min lilla hjälpreda som alltid finns med i köket


Vi två

Bland blöjbyten, pusselbyggande och katapultspyor började vi prata om då vi först träffades, V och jag. Det känns som en hel livstid sen men det är bara lite mer än 4 år. Eller vi träffades före det men sommaren för 4 år sedan blev det vi, på något konstigt sätt. Vi är så totalt olika men det spelar inte så stor roll, vi är ett bra team som jobbar mot samma mål.
Bilden är tagen hösten före jag blev gravid med Iris, vi hade verkligen inte en aning om vad som väntade oss. Nu sitter vi här. Två ungar, ett hus och många, många erfarenheter rikare. Och ändå pirrar det fortfarande i magen. Man vet helt enkelt då man hittat hem.



Lite kort

En familjelördag med mycket mys, en tur till pulkbacken och hotdogs till middag. En kvällspromenad alldeles ensam i ett helt fantastiskt vackert vinterlandskap. Två trötta ungar som ändå inte tänkt sova riktigt ännu. Två trötta föräldrar som ser fram emot lite tid för mys och film i soffan då ungarna väl behagar somna. Lite så.


En fredag

Flickorna sov bra inatt igen, Clara fick sova i sin egen säng och det gick bra. Vädret är helttoppen här hos oss idag, -4 grader, lite sol men inga kalla vindar från havet. Jag tänkte det skulle vara skönt med en avslappnande vagnspromenad med tjejerna och klämdein en mellan lunchen och Iris tupplur, precis där kan man märka att jag är är en rätt så färsk tvåbarnsmor. Det tar förvånansvärt länge att komma ivägmed tvåsmåttingar,speciellt på vintern.
Jag ammade Clara, klädde på Iris vanliga kläder, böt blöja på Clara, hjälpte Iris på pottan, böt kläder på Clara som spydde ner hela bodyn, klädde på mig själv, ammade Clara igen, hämtade vagnen från förrådet, klädde på Clara och bäddade ner henne i mjukliften, klädde på Iris som lag sig på tvären, klädde på mig själv, lyfte ut mjukliften och Clara, gick in för att hämta Iris som meddelade att hon kissat ner sig. Bort med alla kläder, ett varv via pottan, nya kläder, upp på vinden och leta efter en torr vinterhalare och fleecekläder, på med nya kläderoch ytterkläder och placera en arg tvååring i vagnen bredvid sin skrikande syster. In och leta efter nycklar och en mössa åt mig. Då jag kom ut var min urinblåsa på sprängningsgränsen men jag orkade inte gå in igen. Sen var promenaden väldigt skön, förutom att jag fick knipa igen som en tok hela vägen för att inte ha ännu mera våta vinterkläder att tvätta. Då vi kom in var jag alldels våt ändå, jag hade glömt amningsskydden och jackan hade absorberat fantastiska mängder våt, klibbig bröstmjölk. Great success.  
Jag kommer nog att bli mer rutinerad med tiden, tills dess får jag reservera mer tid för allt vi ska göra. Och längta efter våren och varmare väder (=mindre kläder).



Dagens pyjamastroll

En älskad dotter



Clara Ingrid Isabella

Bland julfjärilar och kladdiga händer






Vi har det bra här hemma på dagarna, flickorna och jag. Det skulle vara trevligt att få kissa ifred eller äta lunchen sålänge den är varm men man kan inte alltid vinna. Jag känner ro i kroppen, det här är jag.
Idag ville Iris baka så det ble ett pepparkaksbakpå eftermiddagen. Iris skulle bara baka fjärilar, vi kom överens om att det heter hjärtan,inte fjärilar. Sen bakade hon fjärilar igen. Ja, ja. Man kan inte alltid vinna som sagt.

RSS 2.0