"I´m not stubborn, I just like things my way"
Dagen har runnit iväg även idag. Iris har tjatat om moffa i två dagar nu så imorse styrde vi kosan mot Lepplax. Där fick hon åka traktor och fixa lite grejer på gården med sin fuffa. Vi fick lunch hos syster 2 och Iris sov sin tupplur hos mormor. V bygger en hussak på en villa i Kelviå och jag och Iris fick tillfälle att spana in stället och äta god mat. Jag behövde inte kocka på hela dagen alltså, skönt.
Nattningarna har inte gått så bra denhär veckan. Hon är inte direkt ledsen eller arg och hon har inte ont heller eftersom panadol inte gör någon skillnad. Hon ligger och snurrar,sparkar och ropar i över en timme. Maaaaammmaaa, maaaaaaammmaaaa. Jag går in nu som då, bäddar ner, ger tutten och gosan som hon kastat bort och går därifrån. Till sist blir hon riktigt ledsen och vägrar att lägga sig i sängen. Jag tar henne i famnen, sätter mig i stolen i hennes rum och vyssjar. Hon somnar men vaknar genast jag lägger ner henne igen. Då börjar allt om från början med snurrandet, sparkandet och skrikandet.
Jag är ensam om nattandet 6 kvällar av 7 i veckan så det känns lite hopplöst att inte räcka till, att inte förstå vad som är tokigt. Ikväll blev det extra krångligt för att vi inte hade någon välling hemma. Jag hade helt och totalt glömt bort det men eftersom jag märkte det först då Iris redan låg i sängen så tänkte jag att det inte spelade så stor roll, hon dricker inte välling varje kväll mera. 1,5 h in i nattningen inser Iris att hon inte fått någon välling. MAAAAMMMAAA, LEEEEELLLIIIIING!!! Jag testade med mjölk, vatten och till sist som ett sista hopp med saft. NEJ och flaskan i golvet. Jag stoppade ungen i bilen med pyjamas på och körde till närmaste kvällsöppna butik med skitiga kläder och villahår , köpte 2 paket välling för 2 euro (!!!!) och åkte hem. Värmde vällingen, matade Iris och nattade ytterligare 20 minuter.
Nu sover hon och man kan ju inget annat än skratta. Hon är så envis! Hennes min och blick då hon bestämt sig för något får mig bara att le fast jag inte borde, hon är så söt! Jag ser framför mig de prövningar vi ännu har framför oss med denna fröken. Tänk att kärleken till ett barn är så stor att man kan skratta fast det känns jobbigt för tillfället. Älskade unge.
Nu ska jag städa bilen, det gör jag alltid då jag behöver slappna av och fokusera på annat. Vädret är helt perfekt, vindstilla och 18 plusgrader kl 21.30. Tummen upp!
