Ny vecka

Nu har jag äntligen fåt tillbaka min dator! Den har varit sönder i två månader och V har så mycket jobbsaker på sin dator så jag använde den inte så gärna. Min är dessutom mycket bättre, så liten och vit och alldeles utan sladdar och kladdiga tangentbord.

Hur som haver, idag är det tisdag. Jag har jobbat lördag, söndag och ikväll. Iris har varit hemma med pappa och hittat på bus. Imorse så klättrade hon upp på arbetsbänken, tog en förpackning maskindiskmedel, öppnade den och hällde i medel i luckan på maskinen. Först blev jag förskräkt för att hon klättrade så, sen blev jag förskräkt för att hon hade maskindiskmedel och sen blev jag stolt över att hon visste precis vart man skulle sätta det.  Men ungen hänger ju efter mig hela dagarna och har sett hur jag startar maskin efter maskin så någonstas måste det ju fastna. Jag ska lära henne allt jag kan och sen får hon ta över hushållet.

På tal om hushållet så startar jag en hel del projekt här på dagarna. Jag ser framför mig hur jag bakar, pysslar och trixar här hemma men verkligheten är inte alltid lika fin och framför allt praktisk som jag föreställer mig. Iris är nöjdare om det händer lite saker här hemma och hon hjälper ofta till på något hörn. Lite sådär i smyg och för mig själv är jag glad över att jag inte är en pedantmamma utan att jag kan imrpovisera och få med Iris i diverse husliga aktiviteter. Imorgon ska vi däremot vara riktigt traditionella och baka pepparkakor. Vi har turen att få degen levererad till trappan så då får man ju passa på.
Jag borde också börja klippa och klistra lite på ett album som vi ska skicka åt Vs mommo och moffa på Irland. De kom hit två veckor i augusti 2008 för att få se sitt lilla barnbarnbarn men ungen behagade inte att titta ut före de var på flygplatsen. Vi gör vårt bästa för att de ska få se så mycket av henne som möjligt ändå och nu är vi uppe i 84 bilder.

Nu ska vi öppna vårt femtielfte glöggpaket och fira måndagsnatt. Imorgon ska jag gymma tidigt, jag böt ut min sovmorgon i söndags mot en gymmorgon in i veckan. Det om något är ett tecken på att vi sover förträffligt bra med tanke på att vi är småbarnsföräldrar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0