Lilla barn
Det här skriver Amanda, mamma till Charlie ,om i sin krönika idag :
http://www.mama.nu/artiklar/2010/4-juli-dagen-da-jag-forlorade-makten/index.xml
Jag håller med! Varje gång jag tänker på allt som Iris ska gå igenom får jag en klump i magen. Att hon ska bli tonåring och bli självständig. Att hon ska må dåligt och känna sig vilsen. Pröva saker hon egentligen inte vill och känna sig tvungen att vara någon hon inte är. Alla kvällar hon ska gråta sig till sömns och inte våga säga åt mig vad som är tokigt. Att hon ska ljuga oss rakt upp i ansiktet och göra saker som är farliga för henne.
Det är väl en av de sakerna som är dåligt med att bli mamma vid 18, man har de tidiga tonåren i allt för färskt minne. Det ger ju samtidigt lite perspektiv på alla de gånger man suckar för sig själv då ungen hänger i byxbenen hela dagarna och skriker som en gris om man rkar stänga WC-dörren och hon är på fel sida. Lilla barn, bli inte stor.
http://www.mama.nu/artiklar/2010/4-juli-dagen-da-jag-forlorade-makten/index.xml
Jag håller med! Varje gång jag tänker på allt som Iris ska gå igenom får jag en klump i magen. Att hon ska bli tonåring och bli självständig. Att hon ska må dåligt och känna sig vilsen. Pröva saker hon egentligen inte vill och känna sig tvungen att vara någon hon inte är. Alla kvällar hon ska gråta sig till sömns och inte våga säga åt mig vad som är tokigt. Att hon ska ljuga oss rakt upp i ansiktet och göra saker som är farliga för henne.
Det är väl en av de sakerna som är dåligt med att bli mamma vid 18, man har de tidiga tonåren i allt för färskt minne. Det ger ju samtidigt lite perspektiv på alla de gånger man suckar för sig själv då ungen hänger i byxbenen hela dagarna och skriker som en gris om man rkar stänga WC-dörren och hon är på fel sida. Lilla barn, bli inte stor.
Kommentarer
Trackback
