På kvällskvisten

Jag avverkade 5 kilomterar på komunens rätt så utmanande spånbana ikväll. Utan ens en liten känning i kroppen (förutom kissblåsan som var på sprängningsgränsen). Det börjar bli tjatigt, jag vet, men denna graviditet har varit av första klass hittills. Om jag bara fick sova lite om nätterna vore den perfekt. Det känns ändå skönt att det är 83 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum, jag behöver de dagarna ännu för att bli redo. Just nu känns det väldigt avlägset att familjen faktiskt ska utökas. Och jag vet ju att de dagarna man skulle ge sin högra arm för att få träffa pyret i magen kommer så jag känner heller ingen stress över det.

Vi har haft en skön söndag och Iris ville inte i säng före kl 21. Alla nya leksaker är fortfarande väldigt spännande, hon leker och leker. Nästa vecka är Vs arbetsschema betydligt glesare än vanligt så vi ska ägna oss åt lite mer hemmafix och en del familjeaktiviteter. Vi får passa på för sen blir det full rulle igen tills vi åker in till BB. En weekendresa till Åbo har blivit utlovad åt mor i huset , utan barn och skötväska. Jag lovade den studerande vännen som lånar ut sovplats att jag inte kommer allt för nära BF så inom en rätt så snar framtid får jag börja se fram emot en helg med shopping och barnfria aktiviteter.

Nu ska jag ta den vanliga kvällsrundan med leksaksplock och disk, sen blir det som vanligt några Friendsavsnitt med sambon. Eld i spisen och en god smörgås på fatet. Har jag sagt att det är skönt med höst?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0