Allt och inget
Vi hade en fin midsommarhelg. Mycket lek, mycket mat och mycket vila. Vackert så. I går firade vi bästa Madicken som fyllde 1 år, helt otroligt. Tiden går ruskigt snabbt.
Iris har det bra, hon lär sig nya saker och ord hela tiden. Nu kan man verkligen kommunicera med henne, hon gör sig förstådd med ordkombinationer och kroppspråk. Envisheten håller i sig och den egna viljan växer för var dag. Det nyaste tillskottet i familjen katten Sissi skänker många glada stunder, Iris är totalt förälskad. Nu leker de där ute också båda två, kissen går några meter efter Iris och spanar vad hon gör, Iris babblar och babblar väl medveten om var katten går. Tack vare vårt nya staket kan jag låta dem vara ute själva, det är otroligt skönt. Tusen tack igen morbror Bäbbi för all hjälp med staketet! Det underlättar verkligen min vardag.
På tal om min vardag är vi inne i vecka 19+2 magen och jag. Jag mår fortfarande fint men nu börjar oron komma smygande. Jag vet inte vad det beror på men nu plötsligt har jag börjat tänka på allt som kan gå fel ,och det blir en väldigt lång lista. Jag vet att det är helt normalt och att jag nog haft tur som lyckats undvika det hittills. Man oroar sig som gravid och man oroar sig tusen gånger mer sen då ungen väl är född och fullt frisk. Nästa vecka får vi ju mer info om tvåan där i magen, det ser jag fram emot.
Iris var så trött ikväll fast vi sov länge imorse. Det är utmattande att vara nästan två år och att ha så mycket att göra på dagarna. Älskade unge.
Iris har det bra, hon lär sig nya saker och ord hela tiden. Nu kan man verkligen kommunicera med henne, hon gör sig förstådd med ordkombinationer och kroppspråk. Envisheten håller i sig och den egna viljan växer för var dag. Det nyaste tillskottet i familjen katten Sissi skänker många glada stunder, Iris är totalt förälskad. Nu leker de där ute också båda två, kissen går några meter efter Iris och spanar vad hon gör, Iris babblar och babblar väl medveten om var katten går. Tack vare vårt nya staket kan jag låta dem vara ute själva, det är otroligt skönt. Tusen tack igen morbror Bäbbi för all hjälp med staketet! Det underlättar verkligen min vardag.
På tal om min vardag är vi inne i vecka 19+2 magen och jag. Jag mår fortfarande fint men nu börjar oron komma smygande. Jag vet inte vad det beror på men nu plötsligt har jag börjat tänka på allt som kan gå fel ,och det blir en väldigt lång lista. Jag vet att det är helt normalt och att jag nog haft tur som lyckats undvika det hittills. Man oroar sig som gravid och man oroar sig tusen gånger mer sen då ungen väl är född och fullt frisk. Nästa vecka får vi ju mer info om tvåan där i magen, det ser jag fram emot.
Iris var så trött ikväll fast vi sov länge imorse. Det är utmattande att vara nästan två år och att ha så mycket att göra på dagarna. Älskade unge.
Kommentarer
Trackback
