Iris & mamma

Jag drömde inatt att vi fick en son. Det var verkligen märkligt, vi är ju helt inställda på en flicka. Två gynekologer och en barnmorska har sagt att det nog verkligen ser ut som en lillasyster, men ändå. Aldrig vet man. I drömmen var jag förstås överlycklig över vårt barn oavsett kön men jag fick en himla panik över namnet. Vi har från första början bara haft ett namn åt bebisen i magen, det var ganska självklart för oss båda. Nu plötsligt skulle vi skippa det och hitta ett pojknamn. Sen vaknade jag av att bebisen hade cirkus i magen.

Nästa dröm utspelade sig om några år. Iris och lillasyster ( som då var en tjej) var 4 och 2 år gamla och jag var gravid med tvillingpojkar. De föddes alldeles för tidigt och vårdades på sjukhus i Stockholm (?). De hette Maximilian och Milian och vägde 310 och 315 gram. Jag gick runt och runt i Stockholm och skulle shoppa bebiskläder som var tillräckligt små för att passa dem, vi skulle få åka hem hela familjen på permis över jul. Tillsist satte jag mig ner vid BR Toys och grät för att tom babyborn dockkläderna var för stora. Denna gång väckte Iris mig så jag slapp bekymra mig över pojkarna.

Det tog ett bra tag före jag somnade om men sen drömde jag att det skulle byggas en järnväg precis vid husknuten här hos oss. V tyckte det var så bra för då skulle vi slippa att betala TV-licensen, ungarna ( vi hade fyra stycken då) skulle vara så nöjda med att bara se på tågen som åkte förbi. Jag var förtvivlad och grät för hela vår bakgård skulle förstöras , jag gick där ute och försökte plocka undan alla leksaker före grävmaskinerna skulle komma men hur jag än plockade tog de aldrig slut. Jag hade plastlådor från Snellmans som jag lag alla leksaker i och sedan staplades de mot husväggen. Jag plockade låda efter låda och grät som en tok. Sen plötsligt gick vattnen ( jag var tydligen gravid igen) så jag gick in och ringde åt V att vi måste ta oss till BB. Han blev flyförbannad (varför framgick aldrig) och ropade åt mig att ta tåget istället, det var ju bara att hoppa på i farten. Jag packade snabbt en BB-väska och klädde på alla barnen. Alla hade fingervantar och det tog en evighet att få i alla fingrar, värkarna började komma allt tätare och jag kände paniken trycka på. Sen ställde vi oss på trappan och väntade på tåget. Jag hade en unge på ryggen, en i en babybjörnsele på magen och sen en i var arm. BB väskan hade jag hängt runt halsen. Sen såg vi tåget komma och jag förberedde mig för att hoppa. Precis då jag tog språnget ut mot tåget föddes barnet i magen , slurp. det föll ner mellan trappan och tåget. Vi var ju redan ombord på tåget så jag slängde mig mot fönsret och skrek, vi kunde ju inte lämna bebisen där på marken. Konduktören kom och frågade vad som stod på och jag förklarade. Han sa att de tyvärr inte kunde stanna tåget före de var framme i Jyväskylä (?) men att han kunde be en av grävmaskinsförarna att lägga barnet i en av Snellmanslådorna. Det dunkade i huvudet och paniken spred sig i kroppen. Sen vaknade jag, tack och lov!

Efter alla drömmar var jag så slut att jag fick sovmorgon. Jag misstänker att det kanske är fullmåne på gång...